Affärsidén i allmänhet och din i synnerhet

Affärsidéns syfte bör vara en ansats till koncentration av den egna kapaciteten mot ett tydligt marknadsutbyte, alltså ett sätt att kunna rikta den egna samlade förmågan mot något uttalat, som i sin tur ger ett utbyte i form av sökt resultat.

En affärsidés kvalitet kan inte utläsas av dess formulering ­utan enbart av dess tillämpning. Härigenom får ändå formuleringen betydelse eftersom den underlättar eller fördunklar tillämpningen. Den ska vara enkel och snabbt kommunicerbar, förstås av alla och ändå vara korrekt i sin färdanvisning..

Att ta boken till hjälp för att hitta formler för skapande av affärsidéer är en möjlighet, som vi avstår ifrån.

Betraktelsemässigt kan man kanske dela in detta svåra ämne i tre delar för att försöka förstå innebörd och konsekvens;

• affärsidéns syfte och tillämpning
• affärsidén i tiden
• affärsidéns bieffekter.

Affärsidéns syfte bör rimligen vara en ansats till koncentration av sin kapacitet mot något marknadsutbyte, alltså ett sätt att kunna rikta sin samlade förmåga mot något uttalat, som i sin tur ger ett utbyte i form av sökt resultat.

En affärsidés kvalitet kan inte utläsas av dess formulering ­ enbart av dess tillämpning. Härigenom får ändå formuleringen betydelse eftersom den underlättar eller fördunklar tillämpningen. Den ska vara enkel och snabbt kommunicerbar, förstås av alla och ändå vara korrekt i sin färdanvisning.

Affärsidén i tiden är naturligtvis en mycket svår sak att hantera genom, att de flesta affärsidéer som skapas idag baseras på befintliga dagslägen, som med lite tur kan ligga rätt i tiden. Men som också kan ligga besvärande fel i tiden.

Denna parameter är endast helt fri att hantera för ny- startade företag, medan de redan etablerade tvingas leva med sina lik i lasten och därför endast kan försöka anpassa idén till nya förutsättningar. McDonald’s ligger helt rätt i tiden genom snabbheten och valfriheten av tidpunkten för ätandet.

IKEA har på samma sätt fångat upp en hel generations hemskapande. Båda har stordriften som medel i producerandet medan konsumenten har valfriheten vid konsumerandet.

Affärsidéns bieffekter kan jämföras med medicinens bieffekter. Desto starkare medicin ­ desto starkare bieffekter. Detta mått visar egentligen kraften i affärsidén och påtalar också bristen på kraft. Således, ju större bieffekt desto bättre affärsidé och tvärtom. Tittar vi på McDonald’s affärsidés bieffekter så kan man säga, att de har lärt en hel generation dåligt bordsskick. Den har också lärt en hel generation, att äta när man har lust ­ inte när matsalen är öppen. Dessutom har den lärt oss att parkera vårdslöst.

På samma sätt har IKEA uppfostrat en hel västvärldsgeneration till möbelbyggare. Kraftfulla affärsidéer med andra ord eftersom bieffekterna är så påtagliga.

IKEA och McDonald’s har båda haft förmånen att få forma sina idéer till rätt sak i rätt tid utan belastande begränsningar från det förgångna. Deras bekymmer lär sannolikt dyka upp i framtiden när nya värderingar gäller och deras framgång och position idag blir en belastning.